Uppvaktning och Bakslag

Har ännu en gång varit nere i Lund för att försöka ta bort resterande packning i näsan. Det har blivit att vi åkt ner en gång i veckan och nu blir det åter en gång till. Träffade en av de som legat inne samtidigt som mig och som också skulle på återbesök, för att ta väck sin packning. Han berättade att han känt sig sjuk och ruggig i kroppen precis som jag och att även hans kondition är försämrad. Skönt att höra att det är fler än jag som känt så. När vi väl kom in till läkaren, som var 2 timmar försenad (detta på en vanlig mottagning), berättade jag hur jag mådde och att jag kände en sån odör från näsan. Han sög rent i näsan och fick ut 3/4 av packningen och mycket annan skit. Han misstänkte att jag fått Stafylokocker i näsan. Informerade mig att detta kan vara vanligt förekommande vid sådana operationer eftersom det sitter mycket packning och sårvätska och att det som tur bara var på ena sidan. Inte konstigt att jag känt mig kass. Han bytte även antibiotika och skrev ut panodil, som jag konstant knaprar var 6:e timme för att orka. Nu hoppas jag att jag ska börja känna mig bättre. Min man har ju inte riktigt trott på mig och sagt att jag känner efter lite för mycket. Men min magkänsla var rätt, att allt inte stod rätt till. Men förstår honom också. Här hemma har ju varit rena sjukstugan. Troligtvis blir min sjukskrivning förlängd i några veckor, eftersom detta tillstött och att jag fortfarande känner mig så ofantligt trött och trögtänkt samt att jag inte får lyfta tungt, böja mig för långt fram m.m. Ska ju ner till Lund minst en gång till. Denna väg är sååååå tråkig nu. Vi var även upp till avd 26 för att överlämna en liten present till personal och läkare för deras goda och professionella omhändertagandet under min sjukhusvistelse. Det var lite deja vu när man kom upp till avdelningen. Det blir långa dagar då man åker ner dit och hem. Direkt efter åkte vi hem, hämtade barn och lagade mat. Jag var helt slut till kvällen. Underbart att man får lite uppmuntran ibland. Min man hade på alla hjärtans dag, gått och köpt rosor till mig. Blev glad! Och jag hade inte köpt eller gjort något till honom. Men det är inte försent. Tycker ibland att det är för överreklamerat med alla hjärtans dag. Att visa uppskattning kan man göra vilken dag som helst. Det är de små sakerna man gör för varann i vardagen som kan bli lika uppskattat. Har nu köpt in lite material för att äntligen börja måla tavlor igen. Ska bara hitta mitt staffli på vinden. Detta få göras när jag känner mig lite bättre och orkar, i min takt. Kram på er och trevlig helg!